En studie om plötslig död hos kapplöpningshästar

Artikeln ursprungligen publicerad i webbportalen Horsetalk 21 november 2015.

sudden death_1

Plötslig död är resultatet av ett problem skapat av människan, det härrör från munnen och leder till allt allvarligare problem i hals, lungor och hjärta. För en häst under ansträngande motion innebär ett bett i munnen att läpparnas försegling bryts och med det är det inte längre vakuum i munhålan som det borde vara. Utan vakuum släpper den mjuka gommen från dess låsta nedfällda läge och det medför att luftvägarna i halsen kollapsar. Döden följer av kvävning, vätska i lungorna och hjärtsvikt.

En professor emeritus inom veterinärmedicin beskriver denna sekvens i en artikel som förhandspublicerats på nätet innan den publiceras som granskad i tidskriften, Equine Veterinary Education.

Dr Bob Cook, från Cummings School of Veterinary Medicine vid Tufts University i USA, konstaterar att det inte finns någon enighet om orsaken till plötslig död hos kapplöpningshästar, trots att flera tävlingsorganisationer har förordat obduktion i flera år.

Cook har sedan 1958 forskat i öron-, näs- och halssjukdomar hos häst och 1997 ledde det honom fram till att undersöka effekten av bett på häst. Han fortsatte med att utveckla ett bettlöst träns som numera har en vid spridning. Han menar att en kapplöpningshäst som ”blöder” lider av samma akuta tillstånd i luftvägarna som inom humanmedicin kallas undertryckt lungödem.

Cook – en pionjär i användningen av stela endoskop – var 1970 den första att dra slutsatsen att när en kapplöpningshäst uppvisade blod i båda näsborrarna så kom detta från lungorna, inte näsa eller svalg som tidigare antagits.

När flexibla fiberskop blev tillgängliga, kunde Richard Pascoe i Australien bekräftade detta och använde termen ansträngningsutlöst lungblödning (exercise-induced pulmonary haemorrhage, EIPH) för att beskriva tillståndet.

År 1998 var Cooks team vid Tufts först ut med att föreslå att mekanismen för EIPH var asfyxi*. EIPH i kapplöpningshästar ledde till en kontroversiell åtgärd – som motiverades som förebyggande – vilket tillät amerikanska kapplöpningshästar att medicineras med diuretikum furosemid på tävlingsdagar. Furosemid förebygger inte EIPH, men de flesta av amerikanska kapplöpningshästar får fortfarande denna medicin.

Cook fastslår nu, även om en neurologisk sjukdom i struphuvudet ibland kan utlösa kvävning, lungblödning och till och med döden, att bevisningen är mer övertygande för att bettet är orsaken. Han tror att för att förebygga både EIPH och plötslig död krävs en regeländring gällande utrustning och bettanvändning snarare än medicinering eller kirurgi.

Cook har jämfört sina ante mortem uppgifter om plötslig död med en sammanställning av 2011 års post mortem data från gjorda obduktioner i sex tävlingsdistrikt över hela världen. Han drog slutsatsen att jämförelsen av de uppgifter som framkom stödjer en enande hypotes om orsaken till tre oförklarliga problem – att det är bett som är den yttersta orsaken till instabilitet i den mjuka gommen, ”blödning” och plötslig död.

german-racehorse-bitless

En kapplöpningshäst i Tyskland tävlar utan bett. Dr Cook noterar slutna läppar, avsaknaden av saliv och lösa tyglar.

 

 

Han rekommenderar bettlöst vid träning och försökstävlingar för att visa funktionärer att bettlöst i tävling är både möjligt och att föredra och kommer att minska förekomsten av alla tre problemen.

Cook skriver: ”Den hastighet med vilken dödsfallet inträffar antyder dess orsak, det finns bara några saker som kan döda en häst på några sekunder … En häst kan överleva i veckor utan mat, dagar utan vatten, men bara några sekunder utan luft.”

 ”Bortsett från asfyxi, dödar bara hjärtsvikt så snabbt. Eftersom hjärtsjukdom hos kapplöpningshästar är sällsynta och eftersom hjärtsvikt kan vara en konsekvens av syrebrist, är syrebrist klart en kandidat för orsaken till plötslig död. ”

Cook säger att i naturen springer en häst med sina läppar stängda, munnen stilla och tungan orörlig, nacken utsträckt, huvud-nackpendel ohindrad, perfekt balanseras och utan att dregla.

 ”Men på grund av bettanvändning, löper många kapplöpningshästar med krökt nacke, munnen öppen, läppar åtskilda, tungan ute ur munnen, huvud-nackpendeln begränsad, störd balans och rinnande saliv.”

 Dessa hästar, säger han, förnekas det vakuum i munhålan som håller den mjuka gommen i sitt låsta nedfällda läge, de förnekas en fungerande andning, förmågan att balansera sig och att spara energi. Hästar andas med näsan och inte med munnen. Kirurgi, enligt hans mening, är inte svaret på instabilitet i och en förskjutning av mjuka gommen uppåt.

Enligt Cook, är det bett-inducerade hinder i halsens luftvägar som svarar för ett onormalt intensivt och ackumulerat sugtryck i luftvägarnas olika delar när en häst andas in. Eftersom en galopperande häst tar två och ett halvt kraftfullt andetag per sekund, kan även kortvariga luftvägshinder snabbt ge orsak till allvarliga konsekvenser.

Sugtrycket orsakar endoskopiskt observerad dynamisk kollaps av den mjuka gommen och många andra områden i halsen, struphuvudet och luftstrupen. Och i lungorna – där onormala sugtryck är som mest intensivt i de avsmalnande delarna i slutet av lungvävnaden – detta förklarar varför blodfylld ödemvätskan från lungan dras upp i luftvägarna och hästen ”blöder”, säger han.

Rent fysiskt uppstår suget i en hästs lungor av samma princip som ett sugmärke på mänsklig hud, men ”suget” är mer brutalt och mer frekvent. En minut – med 150 negativa ”trycksugningar” – och en häst kan sugas till döds. Som han skriver, ”30 strypta andetag” kan vara mer än tillräckligt för att döda.

Cook avslutar: ”Bett-inducerad asfyxi och dess konsekvenser kan förebyggas.”

Han uppmanar tävlingsorganisationer att verka för bettlöst vid tävling och ”uppdatera ett regelverk som är oförenlig med hästens fysiologi”.

Att ta bort bettet, säger han, kommer att vara slutet för obestridlig smärta i munnen och misstänkt bröstsmärta; tillåta en kapplöpningshäst att andas fritt och avsevärt förbättra dess livskvalitet.

Dessutom förutspår han att det kommer att minska förekomsten av kvävning, lungblödning och plötslig död, men också förekomsten av katastrofala och icke-katastrofala skador på extremiteter.

Cook påminner oss om att obehindrad andning är viktigt för optimal prestanda. Mental trötthet och muskeltrötthet är en konsekvens av andnöd. Cook betonar att metall i munnen kan ta ”hjärtat” från hästen. Svaga muskler får katastrofala följder för senor, leder och ben. Lägg dessutom till, fortsätter han, inverkan på huvud-nackpendeln som stör hästen från att fullt ut nyttja denna viktiga enhet för ett energibesparande rörelsemönster.

En regeländring för att tillåta bettlöst vid tävlingar, försäkrar Cook, kommer att minska skador på utövande ryttare och jockeys, förlänga livslängden för kapplöpningshästar och förbättra tävlingarnas offentliga image.

 stockport-bit-dr-cook

Ett fotografi av en tavla som hänger på en vägg på Red Lion, ett berömt värdshus i Stockbridge, Massachusetts. Den visar användningen av ett tidtagarur (se på ryttaren till vänster i bild) för att klocka tiden för travarens tävlingstempo. Båda hästarna porträtteras med munnarna öppna. 

 

* Ordet asfyxi kommer från grekiskan och betyder pulslöshet. Idag definieras det som ett tillstånd med försvårat gasutbyte som leder till hypoxi (sänkt syrehalt i blodet) och hyperkapni (ökad koldioxidhalt i blodet) som sen leder till acidos. (översättarens anm)

Bett-inducerad asfyxi i tävlingshäst som en orsak till plötslig död  W.R. Cook

DOI: 10,1111 / eve.12455