Otyg eller tygeltag

Tygeltag

Efter 18 år som ridskoleelev har oräkneliga lektioner börjats med orden ”ta tyglarna” och så har jag tagit dem. Sen har det följt instruktioner som; ta kontakt med hästens mun, ha stöd på yttertygel, lätta i handen, ta och ge och så vidare.



Vad jag minns var det ingen som pratade om hur kontakten skulle vara, vilken kvalitet den skulle ha och vad som egentligen menades med stödet i tygeln.



För min egen del resulterade det i att jag antingen höll i för hårt i tyglarna eller inte höll i dem alls, jag pendlade mellan full kontakt och ingen kontakt, mitt register var obefintligt.



I min strävan att få en bättre kontakt bytte jag ut ”ta tyglarna” till att ”ge hästen min hand” och upplevde att det hjälpte mig att bli mindre stum. Så mötte jag Craig Stevens som sa ”establish touch” och det kastade omkull min ryttarvärld – berör hästens mun!



Att se ett tygeltag som beröring gjorde det enklare för mig att börja utforska en glidande skala, från det fjäderlätta till det robusta.



I en studie som tidskriften Cavallo gjorde 2004 uppmättes kontakten mellan häst och hand med hjälp av elektroniska sensorer på tyglarna i avsaktning från galopp till halt. En halvhalt visade på värden mellan 8 – 10 kg i varje tygel och vid halt steg trycket i tyglarna till 12,5 kg. Den som någon gång blivit grabbad tag i armen av hårda starka nypor vet vilket obehag det skapar.



I boken “Fundamentals of Riding” skriver sir Charles Harris att om du kan rida din häst i alla gångarter och kontakten med tyglarna varierar mellan 20 till 100 gram – då har du en lätt hand.



20 gram, två Ballograf bläckpennor väger 25 gram. 100 g = två paket jäst. 12,5 kg = 12 550 g.

Var på skalan finns du?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

6 − 2 =